And after the storm,
I run and run as the rains come
And I look up, I look up,
on my knees and out of luck,
I look up.

Night has always pushed up day
You must know life to see decay
But I won't rot, I won't rot
Not this mind and not this heart,
I won't rot.

And I took you by the hand
And we stood tall,
And remembered our own land,
What we lived for.

And there will come a time, you'll see, with no more tears.
And love will not break your heart, but dismiss your fears.
Get over your hill and see what you find there,
With grace in your heart and flowers in your hair.

And now I cling to what I knew
I saw exactly what was true
But oh no more.
That's why I hold,
That's why I hold with all I have.
That's why I hold.

I will die alone and be left there.
Well I guess I'll just go home,
Oh God knows where.
Because death is just so full and mine so small.
Well I'm scared of what's behind and what's before.

And there will come a time, you'll see, with no more tears.
And love will not break your heart, but dismiss your fears.
Get over your hill and see what you find there,
With grace in your heart and flowers in your hair.

And there will come a time, you'll see, with no more tears.
And love will not break your heart, but dismiss your fears.
Get over your hill and see what you find there,
With grace in your heart and flowers in your hair

Känner att jag kan börja leva nu, på ett sätt som jag känner mig tillfreds med. Mamma är alltid med mig, i mitt hjärta. Som den lilla figuren på axeln. Rösten i huvudet. Tankarna jag tänker. Ständigt finns hon där. Hör hur hon talar till mig. Ibland vill jag tro på paranormala ting, vill att de tecken jag skådat ska vara en vink från mamma. En sätt för henne att visa att hon fortfarande finns kvar.

Är inte längre rädd för att gå ute själv i mörkret. Mycket utav de sakerna jag tvingats gå igenom leder mig in i någon slags övervinnande känsla av vigör't (stavning?) leverne. Sällan har så mycket spelat sån liten roll. En förbluffande känsla av inre och yttre balans. En gudomlig sak att erfara. Livet är föränderligt. Oförsigbart. Magiskt. Det har sin charm. Och uppskattas i sin enkelhet, när just allt däromkring fyller sin funktion och jag förstår till fullo vad livets goda mening har för betydelse.

Vill ej påstå att alla bitar i mitt återhämtande fallit på plats. Har en lång resa kvar. Jag blir lyrisk av lycka för var bit jag lyckas komma över för att få ihop mitt livs pussel. Trots att man får drömmar och mål krossade är människan unik.

Vi hittar andra vägar som leder oss vidare, kanske till något ännu bättre?

 

Martina

27 april 2011 16:13

Jag håller med :) Så mycket mer upplevelse. Jag vet inte om jag åker själv än, har inte frågat något men det hade varit roligt att åka med nån som är intresserad av att se samma saker och gillar foto :) kram

http://martinag.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den lyckliga sagan på denna portal har nu lidit mot sitt slut. Har vart trivsamt att blogga här - men nu måste hon vidare.   Till er som följer mig - fortsätt gärna med det här --> http://sarahlamberg.myshowroom.se/              ...

Kan nu presentera min nya hemsida - för er som vill kika in och kolla är adressen här. Det har tagit sin lilla tid, och än är inte allt fixat. Måste få i ordning texterna och så. Men det är en sten som lättat från min ryggsäck i alla fall. Kan nu skr...

  'To my insperation and my shining star'   En tanke som slog mig igår var att sannolikheten för att man ska träffa någon som man passar med minskar när man nöjer sig med det man har. Jag har fullt upp med mitt, träning, driva företag, ta ha...

Om 1 vecka är det dags igen. Är sjuuuukt taggad. Kan inte med ord beskriva ruset som forsar inom mig. Watch out for the bruises..   Ska snart bege mig till arbetsförnedringen och visa upp min affärsplan och budget - de har tydligen inte kunnat öp...

Har preppat mig med ett stort lass pasta på min tallrik. Letat inspiration på youtube - lite musik har ju hjälpt förrut. Let the legs burn! Går och lägger mig med tanken på The Bulgarian Split som nästan skulle kunna va nåt helt annat än va det är.. ...