Queenza

Direktlänk till inlägg 24 januari 2012

Still in my mind..

Av Sarah - 24 januari 2012 23:40

Ensammen och blir väldigt liten tjej när jag hör låtar som denna. Krockodiltårar rusar ner från min kind. Pappret som ska torka räcker inte till. Inser att det aldrig kommer bli som i min dröm. Hoppas och ler, men när jag med en klar blick kan jag se att det aldrig kommer att ske. Du och jag var det finaste jag har haft. Du och jag kommer alltid finnas kvar. Inom mig. Med mig var dag. Damn, vad jag saknar dig! Ingen kommer någonsin mäta sig med dig, men jag måste släppa taget det gör mig illa när jag måste va hel.


"Ett litet brev till dig"

Ibland önskar jag nästan att du vore död, hade vart enklare och gå vidare. Dagarna går, det har snart gått 1 år. Sjukt. Minns det som igår. Men jag får leva som andra lär - tid läker sår. J om du läser detta, hoppas du kan ta det för vad det är, som en komplimang att bära vidare med dig i din framtid och se det som det är. För mig var du mitt allt, är det än i dag. Du var min drivkraft när jag kände mig låg. Du var min sol som sken när jag bara såg mörkret. Vissa dagar är såklart enklare och smiter förbi obemärkta. Men det som gör mig ständigt påmind om oss är den delen vi skaffade tillsammans. Jag har alltid predikat att ensam är stark. Jag är stark. Men ibland är jag svag. Och det är då jag låter känslor som annars trycks undan skölja över mig. I ärlighetens namn så finns du fortfarande i mina tankar. Kan med glädje se tillbaka på alla de fina stunder vi haft. Alla de knäppa grejerna vi gjorde, som när jag klädde ut dig till transa och vi åkte till macken för att köpa cigg och snus. Haha! De sakerna får mig att le och det är en mysig känsla. Va fan, snackar säkert bara massa goja. Men just nu är jag skör. Här. Inför dig. Inför alla. Inför de jag skiter i att jag är det. Oavsett så behövde jag få mig ur detta. Ett krossat hjärta tar den tid den behöver för att läka. Jag tänker inte jäkta fram en lösning. Tills dess letar jag efter min väg. Och hoppas du funnit din!


Må bäst!





Jag gick förbi dig på stan, såg ut som du var glad
du gick med din nya som jag tror du har
och du såg mig nog innan jag vek av
försökte spela cool som att allting var normalt
men i själva verket är jag kvar i mitt skal
och jag vill tränga ut dig men du kommer tillbaks såklart
i mitt sagoland tar du mig i hand igen
inga fler bråk och gråt - där är vi sams igen
och dom spelar våran låt som i spanien
Tar av oss våra skor och vi tar en liten dans till den
men när jag vaknar upp så saknar jag ditt ansikte
tänker på den dan du stack - för mig: det bara fanns inte
varför kan jag inte bara ta och glömma dig
varför kommer du tillbaks i mina drömmar säg
inatt tänkte jag på när vi gjorde våran söndagsgrej
hur blir jag hel igen efter du tog sönder mig
jag tömmer mig över dom ackorden som jag lagt
låter pianot spela ända tills det blir kolsvart
och låter stråkarna ta oss iväg till vår plats
kan inte släppa dig - det enda som jag tänker är att
En gång i tiden var du min, men nu är du bara en dröm
jag ser oss ibland i mitt sagoland där vi ses och umgås en stund
men jag vaknar upp i min ensamhet i vårt så kallade rum
vill bara somna om igen och vakna upp i min dröm
Var ett tag sen vi sågs - har knappt tänkt på't
men för två år sen var det vi
Jag gav dig en låt, skrev en melodi
du grät för att den var fin, du förlät min idioti
vi var en enhet, vi var singular
förenas på en vinterdag - det jag minns finns kvar
inom mig och det brinner svagt
kommer nog alltid vara så för allt jag har
påminner mig om dig och det känns
vill inte sälja sängen men älskling jag skäms
när nån annan ligger i den, det blir så fel
men jag måste gå vidare för egen del
det var mitt egna fel - borde gett mer
men det är lätt att va efterklok - lätt att se
i backspegeln och skilja rätt från fel
måste bara släppa dig innan det växer mer
men i drömmen är det vi mot dom
vi var lyckliga som vin och sång
så jag strosar till en solnedgång
men när jag vaknar är det tomt inombords - vill bara somna om
En gång i tiden var du min, men nu är du bara en dröm
jag ser oss ibland i mitt sagoland där vi ses och umgås en stund
men jag vaknar upp i min ensamhet i vårt så kallade rum
vill bara somna om igen och vakna upp i min dröm





 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sarah - 21 maj 2012 11:30

Den lyckliga sagan på denna portal har nu lidit mot sitt slut. Har vart trivsamt att blogga här - men nu måste hon vidare.   Till er som följer mig - fortsätt gärna med det här --> http://sarahlamberg.myshowroom.se/              ...

Av Sarah - 18 maj 2012 11:51

Kan nu presentera min nya hemsida - för er som vill kika in och kolla är adressen här. Det har tagit sin lilla tid, och än är inte allt fixat. Måste få i ordning texterna och så. Men det är en sten som lättat från min ryggsäck i alla fall. Kan nu skr...

Av Sarah - 16 maj 2012 16:18

  'To my insperation and my shining star'   En tanke som slog mig igår var att sannolikheten för att man ska träffa någon som man passar med minskar när man nöjer sig med det man har. Jag har fullt upp med mitt, träning, driva företag, ta ha...

Av Sarah - 15 maj 2012 09:45

Om 1 vecka är det dags igen. Är sjuuuukt taggad. Kan inte med ord beskriva ruset som forsar inom mig. Watch out for the bruises..   Ska snart bege mig till arbetsförnedringen och visa upp min affärsplan och budget - de har tydligen inte kunnat öp...

Av Sarah - 15 maj 2012 00:58

Har preppat mig med ett stort lass pasta på min tallrik. Letat inspiration på youtube - lite musik har ju hjälpt förrut. Let the legs burn! Går och lägger mig med tanken på The Bulgarian Split som nästan skulle kunna va nåt helt annat än va det är.. ...

twitter

RSS

Presentation


Livet efter döden. Hur hittar man tillbaka i vardagen efter något så fruktansvärt som att mista sin mamma?

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2012 >>>

Bloggar jag läser

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards