Notabelt för denna vecka är att jag med alla tänkbara medel försökt bota min nattsömn.

Jag befarar att min tillvaro nu är på bristningsgränsen för vad jag själv orkar stå ut och leva med. Jag blir fullkomligen knäpp av mig själv snart. Alla jag känner vet att jag är en sjusovare som kan döda för en minut extra sömn. Det har gått till det stadiet där jag mer och mer släpper efter. Ofrivilligt låter jag mig hållas vaken. Det suger ska ni veta. Det suger så jävla fett, som man säger om man kommer från hooden. Jag är från hooden.

Att läsa en bok innan läggis brukar vara en bra drog för ögonen att trilla igen. Man slutar ta in det man läser och bums ligger man med boken i pannan och snarkar. Inte jag. Nej. Jag finner varje mening mina ögon passerar för intressant för att lägga ifrån mig den.

Att ta ett bad. Låta kroppen svälla upp till en ballong som ligger på ytan och flyter. Eteriska oljor för att öka den inre harmonin. Skönt är det, man blir "tröttare". Men inte fullt så trött att jag kan koppla bort det faktum att det tjuter i mitt öra. Ett tag trodde jag att jag skulle flippa på det här och gå dö eller nåt. Intressant är att man i såna situationer lär sig mer om sig själv och sina svagheter.

Att ha ett fullspäckat schema. Där tanken är att man kvällen innan planerar att lägga sig i tid. För man ska upp x-antal timmar tidigare än vad man annars brukar. Som igår. Var till vårdcentralen. Har det senaste året spottat och svurit för att ens boka en tid och gå dit. Packet. Ja jag kallar de så. Packet som jobbar där är enna riktigta knölar. Skitotrevliga och totalt ointresserade för att ta sig an mina lidelser. Hur som hellst. Till min stora förvåning möts jag av min fd läkare. Skiner upp och kände direkt - nu är min dag räddad. En utländska i sina yngre år. Talar knackig svenska. Men hon e grym! Hon lyssnar till mig. Har medlidelse. Ja, allt man som sjuk vill ha/kräver av sin läkare. Så nu sa hon efter att ha sneglat på min journal och sett att jag gått laget runt under den tiden hon vart mamma ledig, sa hon att hon kunde ta tillbaka mig som sin patient. Gladare än någon annan gick inte och vara just då. Nej, inte. Fick pencilin.

Att ta en hutt cocillana. Hjälper ej. Man blir härligt varm i kroppen. Men knoppen den hör bara tjutet i örat. Och dessutom överväga saken om det är ok att framtida, annars rätt så rutinerade besök på toan ställs in.

Att tömma skallen på struntsaker med att vara kreativ funkar inte heller. Blir bara mer benägen om att fokusera mig än bättre för att allt ska bli perfekt!

Jag känner mig utpumpad av att ha försökt finna inner peace. Längtar till att få somna utan stress över att försöka överhetta hjänan så att den slutar fokusera på ljudet.

Den lyckliga sagan på denna portal har nu lidit mot sitt slut. Har vart trivsamt att blogga här - men nu måste hon vidare.   Till er som följer mig - fortsätt gärna med det här --> http://sarahlamberg.myshowroom.se/              ...

Kan nu presentera min nya hemsida - för er som vill kika in och kolla är adressen här. Det har tagit sin lilla tid, och än är inte allt fixat. Måste få i ordning texterna och så. Men det är en sten som lättat från min ryggsäck i alla fall. Kan nu skr...

  'To my insperation and my shining star'   En tanke som slog mig igår var att sannolikheten för att man ska träffa någon som man passar med minskar när man nöjer sig med det man har. Jag har fullt upp med mitt, träning, driva företag, ta ha...

Om 1 vecka är det dags igen. Är sjuuuukt taggad. Kan inte med ord beskriva ruset som forsar inom mig. Watch out for the bruises..   Ska snart bege mig till arbetsförnedringen och visa upp min affärsplan och budget - de har tydligen inte kunnat öp...

Har preppat mig med ett stort lass pasta på min tallrik. Letat inspiration på youtube - lite musik har ju hjälpt förrut. Let the legs burn! Går och lägger mig med tanken på The Bulgarian Split som nästan skulle kunna va nåt helt annat än va det är.. ...