Det vi först trodde var ett insektsbett är nu mer troligt bara hormon kvistlor. Och jag som höll på att oroa ihjäl mig. Kan inte hjälpas då man hyser kärlek för sitt lilla knyte. Vägrar bli en curlingmorsha åt mina egna barn! Känns lite som att det är åt det hållet jag är påväg till..

Lider så med min krake här hemma. Hela han har fått blämmor. Ful och finnig. Stackarn. Hoppas hoppas verkligen att det går över fort. Tål inte att se honom sådär. Och vad det verkar som nu är att vi nog får lov att hoppa att ställa ut honom på söndag. Buhu! Hade sett fram emot det som fan. Istället åker vi dit utan vovve. För att träffa lite nytt folk, uppfödaren och sen lära sig om hur det kan gå till på en utställning.

Verkar som att det har blivit värre än va det var i lördags också. Men att det mesta blommade upp idag.

Nä ska nog ta och hämta lillen och mysa ner oss i sängen och invänta husse. Vägrar gå ut nu i ovädret. Gjorde en riktig succé när vi var ute sist. Hade precis slutat regna och jag ansåg att kusten va klar för oss. Halvvägs brakar helvetet löst. Varpå jag panik skrek/vrålade och skenar iväg. Prinsen hänger på, trodde säkert att det var nåt skojjigt påhitt som hans matte tagit till. Men nej. Jag sprang hela biten hem. Väl inne i hissen kunde jag pusta ut. Men jävlar va rädd ja vart! Och även fast jag fått uthärda det värsta för några helger sedan på landet, så är jag inte botad. KBT släng er i väggen. Skulle för den delen heller aldrig frivilligt utsätta mig för farhågor och dessutom betala för att bli botad.

Nonsens!