Queenza

Direktlänk till inlägg 13 december 2010

Days before nights

Av Sarah - 13 december 2010 11:23

Hur är det möjligt, jag frågar mig gång på gång. Hur är det möjligt? Som rubriken lyder är mina dagar sammanflätade i en gråaktig sörja.


Visst har jag alltid vart en motståndare till att ta hjälp av medicinska medel för att råda bukt på livet. Allra minst i svåra tider, just för att jag är en motståndare och tycker att var man ska uthärda sitt straff och resa sig upp ur graven. 


Men hur går man då till väga om man som jag i den situationen jag befinner mig i? Vi talar sällan högt och riktigt om hur vi själva mår. För visst är det så, det har jag lagt märke till vad gällande min mors bortgång. En vecka och 2 dagar har nu gått sen hon lämnade oss. Och jag har nätt och jämt klarat mig igenom den. Haft saker för mig, som jag tror kan ha haft en bidragande faktor till varför jag har lyckats hålla huvudet över ytan. Samt en hund som kräver omvårdnad, precis - den kräver nåt av mig. Och honom kan jag bara inte försumma, även om han bitvis har blivit fel prioriterad - vilket är förståeligt.


Och allt detta som jag skrev i förra inlägget har vart nyttigt för mig, men sen finns det ju de likväl jag själv som vet att man kan inte förskjuta sina känslor hur länge som helst. Ibland måste man låta sorgen få ta sin tid, framförallt ge den tid!


Men lustigt är nog ändå att det här support teamet man förväntas ha under förloppet aldrig riktigt har funnits där. Vissa hade jag väntat mig ett större stöd ifrån, andra har jag blivit förbryllade över deras angagemang att vilja finnas där för mig, andra är jag bara väldigt besvikna på. För det är inte alltid upp till en själv att bedöma var/när/hur man behöver det. Utan stödet man har runt omkring sig.


I och med att jag är en tänkare som överanalyserar saker i beståndsdelar tar jag faktiskt på mig en bit av detta, ja jag kan se att jag själv har vart delaktig till att inte ge utrop för att behöva bli huldad med, men gimme me a break, det är väl det mest vansinniga folk kan göra? Att avstå någon i sorg sitt stöd är väl det mest egoistiska man kan göra?!


Jag är inte på något sätt bitter, men jag har i samband med detta också lärt mig lite mer om de jag trodde stod mig nära. Så förlåt mig, men riktiga vänner de finns ALLTID där för en. Och kommer i gengäld betee mig därefter. Just för att jag har nån svår jävla grej för att ha det bekräftat för mig, vilket inte är så knasigt som det låter.


Allt faller sig väldigt ypperligt nu, va hos min doktor i morse för att få nåt utskrivet då vare sig naturläkemedel eller Propavan duger. Vi ger det 1 vecka, sen gör vi en utvärdering av det hela. Det är fan otroligt va man ska behöva genomlida, ständigt är det nåt som tar upp ens tid. Tid jag hade kunnat lägga på annat. Och allt hänger verkligen samman. Sover man dåligt ger det utfall i hur man under dagen mår, mår man dåligt ger det utfall i minskat näringsintag, och allt detta påverkar varandra i hur man mår, hur man äter, hur man sover. Runt runt som ett hamsterhjul.




Sådär, lite måndags poesi från mig till er!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sarah - 21 maj 2012 11:30

Den lyckliga sagan på denna portal har nu lidit mot sitt slut. Har vart trivsamt att blogga här - men nu måste hon vidare.   Till er som följer mig - fortsätt gärna med det här --> http://sarahlamberg.myshowroom.se/              ...

Av Sarah - 18 maj 2012 11:51

Kan nu presentera min nya hemsida - för er som vill kika in och kolla är adressen här. Det har tagit sin lilla tid, och än är inte allt fixat. Måste få i ordning texterna och så. Men det är en sten som lättat från min ryggsäck i alla fall. Kan nu skr...

Av Sarah - 16 maj 2012 16:18

  'To my insperation and my shining star'   En tanke som slog mig igår var att sannolikheten för att man ska träffa någon som man passar med minskar när man nöjer sig med det man har. Jag har fullt upp med mitt, träning, driva företag, ta ha...

Av Sarah - 15 maj 2012 09:45

Om 1 vecka är det dags igen. Är sjuuuukt taggad. Kan inte med ord beskriva ruset som forsar inom mig. Watch out for the bruises..   Ska snart bege mig till arbetsförnedringen och visa upp min affärsplan och budget - de har tydligen inte kunnat öp...

Av Sarah - 15 maj 2012 00:58

Har preppat mig med ett stort lass pasta på min tallrik. Letat inspiration på youtube - lite musik har ju hjälpt förrut. Let the legs burn! Går och lägger mig med tanken på The Bulgarian Split som nästan skulle kunna va nåt helt annat än va det är.. ...

twitter

RSS

Presentation


Livet efter döden. Hur hittar man tillbaka i vardagen efter något så fruktansvärt som att mista sin mamma?

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< December 2010 >>>

Bloggar jag läser

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards