Det finns mycket att hitta på nätet. Jag älskar't att det är öppet och tillgängligt för ALLA, alla som vill och kan! Man hittar allt inom några knapptryckningar!

Gled in på ett gammalt community jag hängde mycket på förr, som heter whoa.nu.  Långt före facebook hypen kom. Lite underground/hiphop stuk. Har inte vart inne där sen gud vet när, otroligt att jag ens kom ihåg mitt lösenord! Haha! Fan va reklam sidan har fått, det är väl så många gör i den där branschen, alla hittar sina sätt att få vardagen att gå runt. Men sjukt!

Nu känns det mer som att fb är till för alla, passar alla. Ingen speciell inriktning. Alla är välkomna, och man väljer själv hur mycket av sig själv man vill bemöda andra att ta del av. Mer och mer märker jag att jag har ersatt mitt behov som inte mättades där (snart gått 1 år utan fb) med olika forum som har 1 inriktning. Forum är skoj, forum kan man lära sig av. Ett axplock av de är bla Vovve.net - säger sig självt va? Allt för hundmänniskor!   Familjeliv.se - Ja för familjer med eller utan barn! - Måste man ha barn för att räknas som en familj? Fotosidan.se - Givet för mig som smider storsinta planer! Startaeget.se - bra mötesplats för folk som befinner sig på grundsteget i sin karriär, eller redan etablerad företagare. Linkedin.com - också ett väldigt bra nätverk för kreativa människor!

Jag känner att detta mättar mitt sug så fruktansvärt mycket mer än vad min lista på fb hade att erbjuda. Vart låg då felet? Jo, jag såg inte till att bara ha "matnyttiga" kontakter där. Man drog liksom inte någon gräns för i vilken utsträckning (talar om ringar på vattnet) och hur långt bakåt i tiden man skulle acceptera/skicka vän förfrågningar mm. Kändes som att de flesta bara la till för att visa sig populära? Men seriöst! Nån måtta får det väl ändå va? Snart kommer världen inse att vi alla är släkt med varandra incest när den är som bäst! Äckligt!

Det lär väl inte dröja länge innan spermabanker fattar vidden av fb slagkraft, gör det möjligt för den som vill, kan och har råd att enkelt bock i några rutor så får man automatisk popups om aktuella män/kvinnor som man får bäst avkommor med. Genialiskt!

Som om inte allt redan nu vore nog? Alla inköp vad tjänar de till? Alla ytbehandlingar vad ger de mig mer än mindre kulor på kontot?

Det är fredag, en inte fullt så känsloladdad dag som den var den där första fredagen i början av januari månad. Då begravningen ägde rum. Har inte samma klump i kroppen. Dövar smärtan med att hålla mig själv och tankarna sysselsatta. Visst fan finns det saker att "fira". Som igår. Fick hem papprena från transportstyrelsen. Ja, 26 bast gammal and still no körkort! Det är bara ett tecken på att är man en 08 ut i fingrarna behöver man vare sig lappen eller en dyr kärra! Helt dugligt är det att färdas kollektivt.

Var på min andra ansiktsbehandling i veckan på Derma Nova. Helt himelskt ljuvligt. Jag är i fasen - unnar mig mer och lite där till. Det visade sig att min hudterapeut  Angelica råkat ut för samma sak, hon miste sin mor i samma förädiska och äckliga sjukdom. Gullig som hon är så sa hon att "jag kan va din mamma". Vi tjitt tjatade lite under behandlingen. Och kom fram till att pengar är till för att spenderas. Och göra saker som min mamma aldrig unnade sig själv.

Har i några dagar tänkt på att tillägna henne ett brev. Berätta vad som har hänt på sistonde. Tror det kan vara bra för mig. För jag menar, här spottar jag bara ur mig tankar hej vilt för min egen skull. Inte så personligt som om jag skulle skriva ett brev. Får fundera lite mer. Kanske lägger upp det direkt här?

Sen var jag ju hos tandis igår igen. Inte för att laga hål eller så. Gjorde avtryck för bleknings skenor. Ja, jag kanske löper lite amok med ytbehandlingen. Men dessa ting är saker som jag länge velat göra, men inte kunnat. Så nu passar jag verkligen på att göra allt jag vill. Innan det är försent.

Nästa sak som står på listan är om modet håller i sig är att injecera lite stylage i läpparna. Är över förtjust i plutmunnar! Vi får se helt enkelt! Vill ju inte tappa bort min identitet på vägen och vakna upp helt vilsen i sig själv.

Visst är det så, en sann skönhet klär sig bara i det bästa. Årets kollektion inspirerar inte bara modebloggare, utan jag tror de flesta av oss är rätt leds på snö och kyla! Och sitter hemma och klickar hem plagg efter plagg i längtan efter lite sol och värme. Vem bryr sig om att lyfta fram det som redan ligger och väntar i garderoben?

Vintern är ju för plågsam att skutta runt i kortkort och högklackat! För att lätta upp stämningen i min redan överfyllda garderob - har jag som ni lite längre ner kan se shoppat loss! - ja man har x-antal kläder - men sällan nåt som passar! Haha! I och med min viktnedgång + träning är jag nu åter i samma storlek som jag var för ca 1½-2år sen. Räknade ut igår att jag på ca 5 mån har gått ner från 75-76kg till 62! Hela 14kg puts väck! Sjuk egentligen om man tänker efter. Märker ju såklart skillnad. Men faktum är att jag bara lagt om kosten och dragit nytta av att ha vart arbetslös, kunnat valla vovven på massor av långisar. Visst 14 kg mindre är en big deal. Dock har jag en sån kropp som är högts flexibel, det mesta sprider ut sig. Samma sak nu när jag har trollat bort alla kilona! Fan, det är inte så svårt. Så länge man håller modet uppe och inte tappar hoppet och motivationen på vägen.

Det handlar om ens liv, att byta vanor och förändra små saker i ens vardag varje dag. Så enkelt. Man behöver knappast slänga ut pengar på dyra träningsredskap, kläder, gymkort, kosttillskott. Bara man varje dag försöker ändra 1 sak, det kan vara nåt så enkelt som en tanke, en omväg till jobbet. Ta trapporna istället för hissen. Men vi är ett förslappat släkte, helst vill man bara vakna upp och se sproilans ny ut.  - som de man ser i tidningarna, de som alltid är överretuscherade med onormalt små kroppar, för små för att det en logiskt sett ens kan vara möjligt att leva. Annat vore ju konstigt, varför har vi i såna fall unga som vuxna som lider av olika ätstörningar? För att vi alla vill apa efter ett sjukligt ideal, man tror för ofta att man själv (om det nu råkar finnas nån smal pinne - som faktiskt kan leva och äta normalt - men det är väl mer ett undantag än ett vanligt förekommande -  I guess) har samma potential att bli lika smal som nån man ser på bild. Den overkliga världen bör vi ej beblanda oss med. Man måste skilja på sak och företeelser. Man kan inte tro att det man ser i media är en normalitet! Dock så är det nåt vi efterfrågar, vi själva ställer kraven. För uppenbarligen så säljer det! Och jag kan hålla med, en sjukligt smal sticka ser mer attraktiv ut i ett pen fodral, än en som är fet. Vi är alla lika påverkade av denna industri, för få orkar jobba emot det. För vi är ju lata i grunden. Men klaga kan vi! På allt och alla, hela tiden!

Så länge..

Visar upp mina små skönheter jag just fått hem