Hela gårdagen gick åt till att återhämta sig från kvällen innan. Låta alkoholen osa ur kroppen, samtidigt som min förkyldning tog ett stadigare grepp om min bringa.

Jag har insett att om man bara sätter upp små mål för dagen är det enklare att ta sig an flera. Som i lördags, festa utan att spy. Och igår sa jag till killen (som var tvungen att åka iväg och hjälpa Mårten med diverse ting, och lämnade mig själv med Prinsen) att mitt mål för dagen var att så mina frön. Vill ju ha en oas på min balkong, nåt färgglatt och vackert att vila blicken på.

Vart väckt av Doriis vid 11 tiden, kändes som det var mitt i natten,, vilket i sig int evar så konstigt om man som jag kom i säng vid 5. Hon ringde för att dels avboka Solvalla samt bjuda över oss på surdegs-sockerkaka. Men jag va tvungen att tacka nej. Orkade inte ens följa med killen. Så det fick bli en hemma-tycka-synd-om-mig-själv-sjuk-dag. Killen traskade iväg till affären och köpte lite juice och bröd. Underskatta inte Brämhults färskpressade apelsin juice! En otrolig c-vitamin boost!

Efter att jag fått i mig frukosten (som blev nångång mellan 13-14) vart jag så seg. Prinsen hade redan lagt sig tillrätta i min famn i soffan. Dukade av bordet. Vart så suktad av tanken på att vila, att jag förflyttade mig och honom till sängen. Sen som vi till 16-tiden. Väl behövligt! Guud så skönt! Sen började han böka runt i sängen. Jahapp, hopp i kläderna och ta ut jycken.

Kände att det inte var läge att slå sig till ro än en gång, så jag tog tag i dagens projekt - så frön! När det inte finns rätt saker tillhanda får man lov att improvisera. Ja, det vart till att ta killens kära lunchlodor! Haha! Tror inte han vill äta ur de nå mer, efter att det har legat jord i de! Men nu har jag sått blommor för hela slanten. Hoppas bara på att de tar sig. I mitt påkomna drivhus med plastfolie som tak. Just nu står de i vardagsrumsfönstret, måste dock flytta på de till balkongen. Men det får bli sen, när solen förflyttat sig dit.

Lördagens bravader hade kunnat slutat hur som helst, om det inte hade vart för att jag redan innan anade att en förkylning var på ingång.

Det var ytterst trevligt att få i sig lite alkohol. Jag kämpade nog mer för att inte bli för fuller under kvällen och behöva spy. Ja det var mitt mål för kvällen, att inte spy. Avskyr att spy, finns det nåt värre än att känna den känslan i magen att man behöver spy så säg!?

Mötte upp Jennie vid spärrarna, införskaffade lite käk som vi sen smaskade i oss här hemma hos mig. Dock blev det ingen mysig kväll ute på min balkong, det var för kallt. Typiskt! Vi gjorde oss i ordning. Pratade om allt mellan himel och jord. Gud vad jag älskar att debatera med folk, folk som bara ger ett ja eller nej svar är inte mycket att ha enligt mig. Jag vill gå in på djupet när jag pratar. Och det gjorde vi nog under hela kvällen.

Vi tog tricken in mot söder och jag lät Jennie få sin vilja igenom. Ja det var ett krav hon hade. Haha! En Irish Coffee senare och vi var på topp. Adrig gillat smaken av Whiskey, men den försvinner liksom i blandningen med farinsockret och kaffet. Yummie! Det var nog precis en sån min kära hals behövde. Blå Skåpet som vi satt på har ju under de senaste deciennierna bytt innehåll och ägare, minns under min fjortistid, då hette stället Eden, där fick man sitta inne och röka. Jisses va tiden går!

Vi styrde kosan ner mot Patricia, enda stället i stan som kan erbjuda nåt för alla smaker. Negerdunk, frisläppta själar som skakar rumpa till schlager hur man nu kan skaka till det? Live band som körde gamla rock klassiker och diskohits i uv ljus. Längst ner på disko dansgolvet va pulsen hög, rätt som det var kom ett gäng glada personer ut på scenen och tog takt till musiken, några delade ut rosa bygghattar. Självklart var vi snabba med att roffa åt oss en var. Med de på huvudet blev hela kvällen mycket roligare.

Vi pendlade upp och ner mellan golven. Jag la ett anbud på min hatt till nån överklass snubbe som strängt och envist ville låna min mösse för att visa sin polare jadda jadda. Jag sa: Ge mig 500 spänn och du får hatten! Han kontrade med: Jag har inga kontanter bara kort! Då sa jag:Synd då blir det inget av att du får ta min mössa. Snubben tycktes inte fatta galoppen, att jag inte ville låna ut den! Sen började han dra upp hur han minsann lät sina arbetskollegor få låna hans mössa på jobbet. Eh ja men du är väl inte på ditt jobb nu sa jag! Jävla nötter asså!

Hade tät sms kontakt med killen hela kvällen, kändes verkligen as konstigt att inte ha honom med sig   Kunde inte heller släppa loss helt 100, mitt halsont började göra ännu ondare. Vart bara 2 cider där inne på hela kvällen. Och jag kände mig nästan helt nykter, fram tills vi skulle gå och killen ringer. Han tyckte jag lät askalas, men det var jag nog inte berädd att hålla med honom om!

Han var så snäll och kom och hämtade oss, vi dumpade av Jennie. Höll nästan på att somna i bilen, så trött var jag. För att inte tala om hur mycket jag svettades. Oh Lord! Det rann svett om mig! Brukar sällan hända, men med närmare eftertanke så kan det ha vart feber! My bad! Vi kommer hem. Tog den efterlängtade duschen. Kände mig som en helt ny människa. Redo för sängen. Somnade på 3 röda!

Tog lite bilder, men de får vänta tills min egna dator är i bruk