Gjorde ett mindre lyckat mobil inlägg här under resans gång ner till Gbg. Hade velat posta lite bilder i samband med det, vilket självklart gick rätt åt fanders!

Resan ner gick som smort. Bortsett från att min blåsa har svårt att hålla sig under längre sträckor.. Vi var väl nere runt halv tre tiden ungefär. Tog en tur till Frölunda Torg, strosade runt i köpcentrumet. Ser ju nästan likadant ut som hemma! Jag gillar att besöka nya städer, mest road blir jag av att höra den lokala dialekten, det är först då man märker att man kommer från olika delar av Svea Riket. För, för mig är "stockholmska" det som gäller.

Vi hittade sedan fram till S, vi var en aning tidiga och beslutade oss därför att leta reda på vart spårvagnen gick. Knatade dit och snart klev hela skaran av. En mamma, en mormor, en morfar, en lillebror, en Joy, en S och en barnvagn med en unge i. Alla de skulle hem till S. Oj så många! Bara hennes morfar och Joy som jag aldrig har träffat innan. Vart nog lite många att hålla reda på för killen.

Sist vi sågs var i påskas då hade de med sig lilla Ace (Alaskan Malamute), han var allt annat än liten nu. Men fortfarande lika gosig! Han var som en stor jävla nallebjörn, en sån man drömmer om att ha i sängen när man är liten. Vi hade köpt med oss ett ben i pressent till honom, efter det blev vi genast bundisar!   Sen gick killen och ja ner till bilen och bar upp all packning samt tog en tur med Ace. Shit asså! Här hemma har vi vår lilla skit på dryga 6kg, och gnäller över att han drar. Men när Ace som väger 50 kg mer vill fram och nosa utan att man var beredd var det bara till att lägga hela kroppsvikten emot. Vilken kraft! Lite kul, nästan som att provköra en bil kan jag tänka mig.

När M hade kommit hem från jobbet drog vi alla iväg och käkade på Gigis, nån lokal krog en bit bort. Jag lyxade till med en god gorgonzola pizza, va så förbaskat hungrig att hela pizzan fick plats. Om än något ont i magen efteråt.. Sen skjutsade S+M hem S's mormor och vi andra åkte tillbaka till S och hämta S's mammas, lillebror och Joys prylar - de skulle kvart hos en släkting. Men först skulle alla få hjälpas åt i kyrkan med förberedelserna inför dopet. Smart av S att ordna en lista. Hade nog lätt kunnat bli rörigt om alla inte innan viste deras arbetsuppgifter. Själv hamnade jag bakom kniven i köket och hackade grönsaker som aldrig förr. Jag sa det till S's bror som höll på med löken - att jag är glad att man inte längre är verksam inom restaurangbranschen, för det är ett jävla skit jobb!

Vi vart nog klara på 2 tim. S följde med oss i bilen. Åkte hem till henne. Gosade lite med Ace, ja han var ett bra substitut för oss nu när vi var borta från våran. Senare dök M och bebben upp. Asså den ungen med de ögonen var bland det sötaste jag har skådat! En otroligt vaksam blick, han verkade liksom vara med i det som skedde runt omkring honom. Ja, helt bedårande! Skulle inte förvåna mig om han växer upp och blir en cassanova när han blir äldre   Tog en promenix runt området. Busade lite i snön. Fortfarande alldeles förbryllad av hans storlek! Vi skojade lite om att ha skidor på sig när det är snö ute, gratis skjuts framåt haha!  Tror klockan han bli efter 2 innan vi släkte ljuset och nannade kudde.

Dop dagen

Vaknade runt 7 tiden av att S la bebben vid oss. Så där gjorde hon sist också när vi var hos de, fast då la hon upp Ace istället.. Hmm? Knasmaja! Och då kunde jag inte fortsätta sova då inte. Låg och gosade med honom, lyssnade på när han gurglade/pratade. Aaw lillen! Kvalitets tid på hög nivå! Kollade lite på barnprogram på tv, hans blick va fänglsad. Haha! Vid 9 drog de till kyrkan för att fixa klart det sista. Jag tog en dusch. Gjorde mig i ordning och rasta vovven ,medan killen duschade, käkade frukost och fixade håret. Vi var i tid för en gångs skull! Planen var att vi skulle ta lite bilder innan/under/efter dopet. Men under tiden vi väntade på att de skulle bli klara så roade vi oss med diverse skoj bilder inne i församlings salen - återkommer senare med lite bilder.

Dopet gick väldans fort, det var fint och inte så där krystat som det lätt kan bli när man besöker kyrkan. Prästen babbalde lite om livets lära. Jadda jadda. Helt ärligt så var jag mer fokuserad på att ratta in rätt inställningar i kameran! Alldeles innan hade jag gjort nåt gaaalet utan att minnas vad så alla bilder fick en gul aktig ton med blixt! Katastrof! Samt att jag kände att mitt pip ljud som uppstår när fokusen riktas in störde hela tillställningen.. Så där satt jag med smått panik om att inte hinna återställa inställningarna, få bort pipet och ändå hinna ta schysta bilder! Ja man lär sig nåt nytt varje dag, och inte kunde jag ställa mig och ropa på killen efter råd.. Med hänsyn till vad som pågick.

Jag var en aning stressad över att få komma iväg i tid och samtidigt ta del av vistelsen där och njuta av tillvaron. Det blev ändå väldigt lyckat. Vår doppressnt var en gästbok utfärdad utav mig, tänkte att det är en kul present att blicka tillbaka på om några år, ett kul minne att spara liksom. Där alla gäster fick skriva i sitt namn eller en liten häslning. Tänkte även klistra in lite bilder där, blir en lagom julklapp till familjen   

Mitt i allt kom killen på att han har förlagt sitt headset - vi är som helan och halvan på semester! Noll koll alls. Så typiskt oss! Nä, tydligen var det nåt S hade hittat och gömt undan för att kissemissen inte skulle hitta den och börja gnaga. Så, tillbaka till dit hämta det och sen tillbaka till Kyrkan. Nu hade de avslutat lunchen och dykt på fikat. Nallade åt mig en tårtbit och en muffins, men var så mätt att muffinsen fick agera hunger dödare senare i bilen - mycket mycket gott! Sa hej då och tog med oss S's andra lillebror. Ja hon har 2! Sen började helvetes resan hem.

Runt 3 kom vi iväg. Vi var i Sthlm runt 23! Sjuuuk! Snökaos! Fick till och med stanna i Linköping för att byta ut det ena torkarbladet. Och inte nog med det så fick killen höra att hans ena kusin gått bort. Känns som att någon där uppe verkligen vill sätta oss på prov, se hur mycket vi klarar av. Självklart är alltid ett sånt besked fruktansvärt beklagligt. Men jag känner inte att jag kan ge honom det stöd han behöver, har nog så illa som det är nu med mamma, dels för att jag är själv om det, har ingen familj att söka tröst hos. Visst vänner, men är rätt så säker på att de vill beblanda sig med detta. Mårten bjöd oss på lite te och mackor, alla var som sagt uppgivna och chockade över vad som hade hänt. Och där sitter jag och mina egna besvär och känner inte att jag kan tillgodose mer av min omtanke till de. Fy fan säger jag bara. Prinsen vart i alla fall överlyckligt över att se oss, sånt värmer i hjärtat även om det känns tungt och jobbigt. Klockan vart väl närmare 1 innan vi kom i säng.

Den här har väl alla som passerat Gränna sett?

 

Här har vi Frölunda Torg som sagt

    

Vi närmar oss Gbg, gjort några nödvändiga stopp längst vägen. Sjuk egentligen hur många gånger man måste pissa!Vi började med att äta frukost på Donken i s-tälje. Inte ätit deras frukost sen jag var ett kido, mycket mycket gott! Sen på macken köpte vi Marabou's nya special edition vit choklad med vaniljsmak, alldeles för sötsliskig för min smak. Väder ska man inte klaga på, gråmulet och snö. Perfekt åka bil väder!Nu måste ja nog stanna igen o pussa lite!Hörs lite senare när vi kommit fram, tänkte trösta mig lite med S's hund Ace nu när vi lämnat bort vår egna, Buhu :'(

Igår kom kom som sagt killen hem, väl efterlängtad av både mig och Prinsen. Hans svans for runt likt en helikopter! Aaw lill nöffe har saknat sin papa!

Vi hade bestämt träff med H och Lucia senare under kvällen. Först och främst ville jag ha käk. Kebab. Vart ingen kebab. Vart en pizza med mozzarella, parma och chevé! Gissa hur god den va!

Va riktigt kul och träffa de igen, va ett tag sen sist. Lite smått nyfikna på hur Prinsen och Lucia skulle hooka med varandra. Gick sådär. Lucia va lite småtjurig för att Prinsen var för på. En fin dam som henne gillar inte allt för energiska tonårshannar! Haha! Nä men det var kul som sagt.

Här är en bild från förra sommaren när vi var hundvakt åt Bofiiisen! (Ber om ursäkt för skarvarna, ville bara få ihop nåt snabbt!)

 

Sitter nu och inväntar att karln min ska komma hem - han är borta och pillar på sin andra "fru" suck! Har inte så mycket planerat för kvällen mer än att mysa med familjen i soffan, känns som att det var ett tag sen vi bara va hemma och tog det lugnt.

See ya!

Gårdagen tog sin fulla rätt i att fånga och ta tillvara på dagen. Uppe i ottan. Vid halv sju kom Niklas och hans tjej Linda kom och hämtade oss, sen brännde vi ut till Ekerö.

Vid vägen hittade vi ett lovande motiv, solen var precis påväg upp över trädtopparna. Dis och dimma låg längs åkrarna. Himmelsk vackert! Tog med oss våra kamror och stativ. Hittade rätt position. Dvs man måste göra en massa för att få den där perfekta bilden. Bla så krävs det att du är påhittig, vågar ta ett kliv närmare kanten, lägga sig ner platt på en trafikerad bilväg, kunna hålla kameran igenom villtstängsel, eller varför inte hoppa in i en hage? Knäppte några kort. Sen åkte vi till Husbygropen. Gick runt hela "sjön". Efteråt tog vi en avstickare för att Niklas hade glömt kvar sitt betalkort på ett fik under förgående dags besök, då passade vi alla på att tugga i oss lite frukost. Baguetter! Mums mums! Sen vart grabbarna sugna på lite urban exploring - vad mer passande var då inte att åka till vraket vid Tappström?

Vi kommer dit och ser att de satt upp stängsel runt hela båten. antagligen av säkerhetsskäl.. Dock hindrade detta inte de från att klättra in under och över på båten. Hela min förhoppning under tiden de var på båten var: Hoppas nån trillar i vattnet! Gud en sån syn, det hade verkligen gjort min dag! Men ne, så kul fick jag inte ha det.. Efter att teateraporna fått visa sina konster åkte vi hem.

Han inte vara hemma speciellt länge, utan vi drog nästan direkt vidare till Kista. Köpte lite kläduuuuer till moi! Skulle ju även hitta nåt lämpligt till mor. Men det jag sökte efter hade de inte i Kista, så vi fick hoppa in i bilen och rejsa iväg till Sollentuna Centrum. Där fick jag ihop allt jag behövde till mors present. Som besdod av en korg att lägga prylarna i, en påse fylld med naturgodis, grönt te och kardemumma skorpor.

Först hade mamma inte tänkt bjussa på något käk för hon kände sig inte så pigg och kry. Men nåt som jag vet inte vad hade väl fått henne att ändra sig. Det vart potatis chips med köttfärslimpa och gi muffins till efterrätt. Sen fick jag hjälpa tanten med inloggningen på F-kassan, till det behövde hon ju såklart ha en e-legitimation, som jag fick ordna. Det känns lite som att hon har börjat mjukna, inse faktum - hur hårt det än må vara för en som är såpass sjuk som hon är att göra det. Hon visade mig blanketten som hon tänkt skicka in, ja den om anhörigpenning. Hur vrickat är inte det på en skala, det känns så jävla ironiskt, att i detta läge sitta och prata om såna saker. Men jag känner ändå att jag inte kan gå på allt för hårt, utan måste låta henne komma med intiativen. Vi drog runt 5. Sen hade jag inte många knop över. Var riktigt jävla uber trött! Knappt jag orkade med att tugga mina poppisar som jag hade ordnat. Däckade nog i sängen runt 9 tiden!

Varför försvinner alltid helgen i ett svep? Sällan man kan känna att man ens har haft helg. Det har vart skönt och få tid med killen och umgåtts bara jag och han på tu man hand.

Vi har pratat ut om våra knutar på nystanet, känns alltid bättre när saker och ting blir utrett. Än att man inom sig bär en börda som snart kommer spricka eller ge förödande konsekvenser. Jag är glad att min sambo är så pass lyhörd för mig och mina behov just nu, att han förstår. Jag lider stundtals med honom, att jag inte kan förse honom med saker eller göra honom tillfreds. Men är det inte så man lever rent allmänt? Man ger och man tar, ibland är man den som får ge efter mer och ibland tvärtom. Tror jag måste sluta klandra mig själv för att vara en dålig flickvän.

Det är ju inte meningen att man ska gå omkring och känna sig dålig pga att man inte ger tillräckligt mycket tillbaka, för att få vågskålarna att stå lika. Det är nog det jag måste inse mer, att livet är orättvist, och det blir inte bättre för att jag ser ner på mig själv för att inte kunna ge igen.

Vi fick ju som sagt en förfrågan av att komma med ut till landet i helgen. Men fick hoppa det. Dels för att vi har vart ifrån varandra en hel vecka, samt att läget är instabilt med min mor. Och jag vill vara nära tillhands om nåt skulle ske. Så istället va vi bara hemma.

Åkte och storhandlade i fredags. Jisses. Aldrig mer handla en fredags eftermiddag när det är löning! Käkade en god middag på MAX i Ulvsunda/Bromma.

I lördags tog killen an sig tävtten, efter det åkte vi till invigningen av Bromma Block's - XXL har ju slagit rot i en av hangarerna där. Tog en sväng förbi City Gross. Käkade korv med bröd till middag. Innan det vart mörkt han vi även med en tur ut till hundöarna.

I söndags var planen att åka ut till Nynäshamn för att fota och grilla korv. Men det vart varken Nynäshamn eller foto. Istället spontan drog vi ut til Värmdö och cruisade runt bort mot Savsnäs, sen färgan över till Vaxholm. Där hittade vi en lämplig park att slo rot i. Tände engångsgrillen och la på krovarna. Folk måste ju tyckt att vi va en aningen udda. Så här års ör det väl för fan ingen som grillar tänkte jag, snart kommer väl snuten och ifrågarsätter vårt intiativ.. Men de kom aldrig.

Det var alldeles för tråkigt väder ute, så därför vart det heller inga bilder. Men det räckte med att bara vara. Sen ville jag åka och titta i matbutiken i Rinkeby, aldrig vart där. Killen sa att det känns som att man är utomlands här. Mm, instämde jag. Då behöver vi bara åka hit för att uppleva den känslan, istället för att kasta tusentals kronor på en charter sa jag. Hittade en rolig burk med cocos saft i. Importerad från Thailand. Vi öppnade den i bilen och jag fick kvälvningar, i den så simmade det även lösa cocos bitar. Helt förjävlig! Va tvungen och stanna bilen och kasta bort den i närmsta soptunna. Yuk! Åkte hem och brassade igång käket. Kyckling gryta med ris.  Sen var klockan 22 och jag däcka i sängen.

Har hittat en temporär lösning till mitt insomnings besvär pga tjutet i örat. Dels musikskivan, men även gå upp tidigt. Det gör att jag bönar och ber om att få gå lägga mig runt nio/tio på kvällen. Och det funkar! Får se hur länge till jag kan överlista min kropp!

I söndags var det dags för den efterlängtade valpträffen borta i Västerås. Gick upp strax efter halv åtta, tröttast av oss var nog Prinsen - som låg nerburrad i täcket och tyckte inte om alls att behöva lämna den varma och gosiga platsen.

För en gångs skull var vi i tid, och först på plats. Redan 40 min innan t.o.m Tur nog kom uppfödarens man och låste upp grindarna, med sig hade han Savannah en mellan pinscher. Prinsen vart så klart alldels till sig av lycka! De två fick busa av sig lite på gården tills det började dyka upp fler folk. Då vart det arresten! Haha! Ni skulle ha hört hans misstycke om att sitta i sin bur!

När alla hade kommit släpte vi ut hundarna och de fick löpa fritt på planen. Jisses! Vilket kaos!   Självklart var ju Prinsen värst av de alla - om ni frågar mig! Jag hade fullt sjå med att hålla koll på honom och samtidigt försöka få lite bra bilder. Gick sådär. Ibland är det bra och vara två! Haha! Det där med att han stänger av öronen och bara bryr sig om det som är kul för stunden -  var ju likadant där som i lördags på hundöarna.

Efter massa lek och stoj blev det buren igen för hanarna. Istället fick tikarna löpa fritt medan vi samlades kring bordet för att käka lite lunch. Efter det vart det lydnads uppvisning. En stilig kille vid namn Disel fick visa upp sina kunskaper tillsammans med sin förare. Vi satt alla samlade i en halvmånde och tittade på. Lite kul, då jag själv skulle vilja testa på det!

Sen när det var klart fick alla doggisarna komma ut och leka. igen Den här gången var de alla lite lugnare. Succesivt började dagen rundas av, med oss hem fick vi en goodiebag från Lupus - Massa gotti! Bla en färskfoderr "korv", lite snask, och en påse torrfoder - som vi nog ska gå över till. En väldigt lyckad dag, kul och träffa andra valpköpare. Dock var det bara lilla Betty från samma kull som var där.

Tog bilen hem, killen hämtade lite verktyg som han behövde ha med sig till svärmor. Där blev vi bjudna på middag. Tror klockan var närmare nio när vi kom hem, och alla var vi lika trötta, mest trött var nog Prinsen.

Förra helgen lovordade vi varandra att inte göra ett piss den kommande helgen - tror ni vi höll det löftet? Nej!

Efter hundöarna käkade vi lite frulle - sen drog vi till VBYC för att finna en present åt killens lille bror som fyller 21. Efter ett varv där knatade vi in på teknik magasinet - och hittade en ytterst lämplig present: En öl bong! Haha" Klockrent! Så nu kan hans lillbrosha vinna alla ölhävar tävlingar    Självklart blidde det 2 smakprov på öl också.

Det var ju rätt så vackert väder igår, och jag är en sån typ som gillar att ta vara på vädret, ja nu när man inte får så mycket utav den lyxvaran nu när hösten är här vill jag helst inte försumma då få guldkornen som dyker upp.

Så vi köpte lite fika bröd och tog med oss till Ängby badet. Njöt i solen och tittade på Canada gässen som stod och vilade sig i vattenbrynet. Och lite foto såklart! Sen va det bara att rulla hemåt och göra sig fin.

Tog bilen till söder. Hemma hos Mårten bjöds det på god skagenröra till förrätt, potatis klyftor, hemmagjord bea *mums* och självklart som oftast när man bjuds på middag blir det grillat! Grillad oxfilé - det är fan svårslaget! Och en mumsig blåbärspaj med vaniljvisp. Chillade lite i soffan och kollade på Grotesco - Hur har jag kunnat undgå denna briljanta serie?! I och med att vi oftast tar bilen dit vi ska, brukar killen få avstå alkohol - men inte igår! Och jag unnar honom verkligen det! Fan måste ta körkort snart asså!

Vi lättade runt tio snåret och gick från medis till Gamla Stan, det var rätt rörigt på götgatan, men Prinsen brydde sig knappt. Tänk va han har fått utstå stackarn! Sen hoppade vi på tåget och lyckades pricka in helt rätt vagn - ett gäng as packade ungdomar som tog ton! Herre min gud! Det roligaste är ju att hade man vart onykter själv hade man bara tyckt att det va skoj! Märkligt det där hur man förändras..

   

I lördags for vi ut i skogarna kring Åkersberga för ännu ett försök att hitta lite gula kantareller.

Vi hämtade upp svärmor som fick agera guide. Och jag skämtar inte när jag säger att hon under bilfärden längst skogsvägen plötsligt fick syn på skogens gula guld. Vi sa det till varandra efter att ha roffat åt oss alla - hur kunde du se de ända från bilen?! Helt makalöst! Jag var ju bara överlycklig för att äntligen ha fått hitta min svamp. Så många gånger som jag vart ute, lurat med kompisar och inte hittat ett skit!

Med en fylld papperskasse åkte vi hem igen. Vi testade några fler ställen, men det verkade som att de vi hittade var de ända..

Upp med svamparna på bordet. Dags och putsa de fina innan förvällningen i pannan. Kan ni gissa va vi fick till förrätt? Toast med kantareller i gräddsås! Kom verkligen till sin rätt må jag säga. Vad smakar bättre än egen förvärvad mat?