Innan frukosten drog vi iväg en snabbis till paradis öarna - ja jag tror nog att alla fyrbenta tycker så!

Vi hade tänkt fota, men vart alldeles för upptagna av att hålla koll på vårt lilla krutpaket. Satan i gatan va han rusar fram. Fort ska det gå! Ja det är lite så hans melodi går.

Det var en del andra hundar där, modell större. Och va tror ni att Prinsen gör jo: Först är han skit stöddig, bjäffsar mot allt och alla, så att han gör sig hörd och lockar till sig de andra hundarna. Och när de väl är framme för att ta reda på vad det är för en liten skit som står där och skäller, ja då drar han minsann svansen mellan benen - ungefär som att han fegar ur och ber om nåd! Haha.. Vi kunde inget mer än att garva åt hans fjanterier. Ropa på vargen - den historian har väl vi alla hört nångång! Ja och sen panikar han och visar hela garnityret! Mattes lilla krake då!

Vi lät honom sköta det där själv, så som hundar ska göra. Men visade även att vi fanns där utan att pjoska. Vi insåg rätt fört att fler besök där bör göras, han måste öva mer på sitt uppförande. Inte för att han visar nån tendens till aggrisivitet - utan mer lära sig hur man beter sig.

Vi hittade ett annat par där - Som också hade en pinne! Hur kul är inte det! Vi gick ett varv med de och babbalde massa hund. En black and tan söt liten hane hade de, som var uppåt året. Guinnes tror jag han heter. Perfekt lekkompis för Prinsen! De busade hej vilt där, bra för Prinsen att läxas upp av andra hanar och inte bara tikar! Man blir lätt lite orolig när en Ridgeback kommer med sina labbar och ska "busa" - lätt hänt att skador uppstår. Prinsen satte även en dobermann på plats, de ryggade nästan tillbaka för Prinsen skäll attack. Haha! Ja det är bra att han har pondus lillen, men det där med att skälla obehindrat måste vi få bort. Snart går det inte att skylla ifrån sig på att han "bara är en valp" - och samtidigt få folks medlidande över det..

Har inte tagit bilden själv, men är otroligt nöjd med min efterbehandling!

Eller vad tycker du?

Prinsen gjorde sin premiärdebut på ras specialen i Kista förra söndagen. Oj inte bloggat sen förra veckan! Drar det lite kort dåra!

Det var ju som sagt lite osäkert fram tills i lördags kväll förra helgen. Prinsen hade ju åkt på några konstiga pluttar, vilket gjorde att vi började tveka på att ens ställa ut honom. Men sen så slog blixten ner inom mig när jag stod i duschen sent på lördags kvällen! Självklart skulle vi ställa ut honom! Det va bah till och packa ner alla prylar, kasta in vovven i duschen och polera pälsen - så den blänker fint! Tror vi kom i säng runt halv 2!

Med bara 5 timmars sömn for vi upp som skott när alarmen ringde. Skippade frukosten och tog termosen och gick. Väl framme mötte vi upp Veronica som även fick agera stöd och coach åt mig. Lastade ur bilen först och bar ner grejorna till ringen.

I och med att jag är en rookie på området så kände jag konstigt nog ingen nervositet över att gå med honom i ringen - även om jag innan hade oroat mig för att han inte skulle klara av att fokusera på mig. Från att vi kom tills att det var dags att kliva in fick jag nöta nöta nöta och återigen nöta honom utanför planen, så att han skulle varva ner ett par kilo. Förstår honom, inte så lätt när det var så många andra pinnar där som han ville fram och busa med.

Taktiken fungerade. Han skötte sig galant i ringen. Dock fick han nedslag på sin storlek och det gav honom en 4:e plats av totalt 4 st i valp klass 2.

Omdöme:
Med kritik på hans storlek som också gjorde att han placerade sig sist (han är lite före i sin utveckling). I övrigt reslig hane med vackert huvud, korrekt bett, bra ögon, rör sig väl när han vill, vacker färg, trevligt temperament.

För att vara hans debut är vi jättenöjda. Hade väntat mig större bekymmer med honom i ringen, att hans intresse för de andra pinnarna skulle vara mer intressanta än mig. Men han skötte sig galant!

En helt klart lyckad dag, och regnet höll sig borta! Kul och träffa nytt folk som har samma intresse!

Här kommer lite bilder från dagen i ära,

bakom kameran denna gång var min älskade sambo!

Ibland är de bra o ha! Haha!

Prinsen poserar fint in i linsen!

Husse vart sugen på att testa lite!

Alldeles precis innan vi skulle in i ringen

Prinsen va så ivrig att domaren bad oss att gå en extra vända 

Har har vi vunnit vår första pokal samt rosett!

Happy happy!

Här har vi lille Albus -fina killen! Han kommer från

samma kennel som våran! Kul och träffa hans

husse & matte o deras nya tillskott Dobby

           Här har vi uppfödaren och Prinsen kullsyster Betty

Det vi först trodde var ett insektsbett är nu mer troligt bara hormon kvistlor. Och jag som höll på att oroa ihjäl mig. Kan inte hjälpas då man hyser kärlek för sitt lilla knyte. Vägrar bli en curlingmorsha åt mina egna barn! Känns lite som att det är åt det hållet jag är påväg till..

Lider så med min krake här hemma. Hela han har fått blämmor. Ful och finnig. Stackarn. Hoppas hoppas verkligen att det går över fort. Tål inte att se honom sådär. Och vad det verkar som nu är att vi nog får lov att hoppa att ställa ut honom på söndag. Buhu! Hade sett fram emot det som fan. Istället åker vi dit utan vovve. För att träffa lite nytt folk, uppfödaren och sen lära sig om hur det kan gå till på en utställning.

Verkar som att det har blivit värre än va det var i lördags också. Men att det mesta blommade upp idag.

Nä ska nog ta och hämta lillen och mysa ner oss i sängen och invänta husse. Vägrar gå ut nu i ovädret. Gjorde en riktig succé när vi var ute sist. Hade precis slutat regna och jag ansåg att kusten va klar för oss. Halvvägs brakar helvetet löst. Varpå jag panik skrek/vrålade och skenar iväg. Prinsen hänger på, trodde säkert att det var nåt skojjigt påhitt som hans matte tagit till. Men nej. Jag sprang hela biten hem. Väl inne i hissen kunde jag pusta ut. Men jävlar va rädd ja vart! Och även fast jag fått uthärda det värsta för några helger sedan på landet, så är jag inte botad. KBT släng er i väggen. Skulle för den delen heller aldrig frivilligt utsätta mig för farhågor och dessutom betala för att bli botad.

Nonsens!

Igår fick jag tok fnatt på att mitt "köks golv" bytt skepnad. Så illa vare att killen fick lämna boet för en kortare stund.

Asså det lönar sig inte att ge sig in i en strid mot mig om jag befinner på mig på krigsstigen. Då vill sig allt illa! Tro mig! Men ibland får man vara en urusel och hjärtlös flickvän, sålänge  man kan ursäkta sig och kramas om i slutändan. Vi hade sedan länge pratat om att ta sig en igenom körare, gärna innan Prinsen kom till oss. För JAG visste om någon att tid skulle det inte finnas mer av sen. Tvärtom!

Och jag funkar som sådant, när inget görs. Och inget sägs. Gör jag till en början saken som skall göras själv. Får jag inte medhåll ruttnar jag. Säger jag ingenting exploderar jag till slut. Och igår detonerades min bomb. Som denna bara gav ifrån sig tårar.

Jag fick grunda mina orsaker en tid i enskildhet. Hatar att inte ha en vrå att stänga in mig i. En dörr att stänga om sig.

Jag är sällan långsint, men får jag inte bubbla över. Framförallt bubbla klart och börja återhämta mig för att sen återgå till händelseförloppet och tala klarspråk blir saken värre än Hiroshima! Och det är ju onekligen mödosamt för de som tillämpar en annan försoningsstrategi än min. Typ vilja prata i stridens hetta. Har aldrig, och kommer aldrig fungera för mig.

Fick i mig lite frukost. Sen bara sådär körde vi igång. Killen polerade köksskåpen. Utan luckor blir det en hel del stekflott som samlas där. Vidrigt! Själv bemästrade jag klorinets skarpa effekter när det kommer till att dofta badhus. Och det gjorde det verkligen efter att jag var färdig med badrummet. Golv, väggar, toa, badkar, handfat, hyllan fick sig alla en rejäl omgång. Så illa att mina händer idag är helt utsvultna, torra och svider varje gång de vidrör något. Nu får jag mig själv att framstå som en lort som har haft det jävligt skitigt omkring mig, så är det naturligtvis inte. Men ska något städas skall det göras helhjärtat, ingen idé och hålla på o jamsa och dutta runt. Juste, lekte rörmokare. Gjorde rent vattenlåset till handfatet. Maj gadd va äckligt! Samt att killen fick rensa avloppet. Såg på när min peruk åkte ner i soporna.   .

Men inte nog med det. Damsög hela lägenheten. Under soffdynorna. Alla lister, under stolsfötterna, balkongen. Sen moppa på det. Min efterrätt blev att skrubba köksgolvet. Man skulle kunna ha gjort schackmönster av det. Bjudit över folk på ett parti. Hade vart nice! Men ändå jävligt äckligt. Så nu ler jag varje gång jag kliver in där. Ser hur fint det blev. känns som att ha flyttat hit på nytt!

Och se idag då.. Jag kan ju inte få nog när jag väl har börjat. Det finns liksom inget stop i mig när jag väl satts igång. Allt måste bli rent. Precis allt! Så idag tvättas det. Lite kan jag skylla på Prinsen.

För han har fått några konstiga bulnader på sig. Kom efter att vi va i skogen i helgen. Då såg vi två. Nu har de förökat sig till sex. Ringde V. Som gav oss några bra råd. Ett av de var att tvätta sånt som han ligger och sover i. Plädar och filtar. Samt utesluta allt utom föda och vatten. Dvs inget godis, inga ben, inga leksaker. Tills vi ser någon bättring. Och så ska han få sig ett bad ikväll. Hoppas det kan förinta angriparna.

Vill det sig så illa får vi ställa in utställningen på söndag! Det skulle suga fett! Men vill inte utsätta honom eller andra för onödiga risker. Istället tänkte vi att vi lika gärna kan åka dit och bara kolla. Så får lillen stanna hemma. Länge sen vi gjorde nåt själva..

Vi låter inte honom ligga i sin hage och sova längre. Ne. Han är ju min stora kille nu. Och innan denna plats kom till hade han ett urgulligt hus - men som han ratade. Killar och söta saker verkar inte gå ihop? Undrar varför..

I och med att hans fd sovplats numera är en del i utrustningen av bilen så har Prinsen tagit det här med att hitta en sovplats i egna händer.. Ja till en början hade vi huset i hans forna hage vid sängen, som sen ratades totalt. Mest tyckte han om att riva av taket på sin röda fina koja.. Komposthagen vid sängen togs bort. Huset kunde man ibland hitta i andra änden av rummet. Han gillade mest att leka med det, än att förstå att det är ett ställe man ligger och vilar i.. Knäppgök!

Sen vi kom tillbaks från semestern har min balkongtrasmatta som legat inne fått agera subsitut för säng. Inte min idé. Hans! Där har han legat och sovit. Kanske för att det är nära datorn, och han har mig under uppsikt. När den andra ligger närmare köket. Har någon av oss missat  att lägga i kläderna i tvättkorgen har det som hamnat på golvet fått agera substitut för säng. Allt från tröjor, byxor, strumpor! Han verkar inte ha så stora krav ändå. Men varför gillade han aldrig sitt fina röda hus undrar jag?

Om kvällarna börjar han med att slumra in i någon av hans egenpåhittade sovplatser eller i bruern vid köket. För att sen vakna upp runt 2-3 och lägga sig hos oss. Det är så himla gulligt när man hör hans små tassar komma travandes mot sängen. Sen gnyr han lite lätt när han sitter vid sängkanten väntar på ett varsågod.

Och just nu ligger han vid mina fötter när jag sitter vid datron. Dvs hans nya plats. Vi tog taket från den röda kojan och la den som en dyna och så har han sin filt och en samling ben, som han ibland kan få för sig att hämta och lämna. Ibland kan jag sluta upp med det jag gör för att få mig ett skratt åt hans upptåg. Fram och tillbaka. Ena gången är det ett och samma ben, för att sen ha ångrat sig, hämtar ett nytt, ångrar sig igen och hämtar det första han först inte ville ha. Så där kan han hålla på..

Inte lätt alla gånger inte..

Tja!

Prinsen här.

Tänkte passa på att skriva några ord medan min matte gör annat. Det gäller att man är snabb, gör man nåt dumt är det bums i korgen för mig  Egentligen fattar jag inte va jag ska göra där, tänka över mina synder? Jag som inte har några. Jag lever för stunden i nuet. Och kan inte begripa allt mina ägare säger åt mig.

Som i morse. Ville jag gärna få en bit utav täcket. Min matte är en hejjare på att roffa åt sig både sitt och husses. Nästan så att jag tycker lite synd om honom. Ja vi förstår varandra bättre, han är ju som jag en kille. Ja då har jag kommit på ett sätt som gör att jag också kan få ta del av det gosiga i täcket. Man kryper in längs med ryggen, tar några tassar ut till kanten, vänder sig om och sen lägger man sig ner. Och vips så har jag helt obemärkt lyckats få en bit av täcket. Funkar jämt!

Sen en annan rätt kul grej är när min matte vaknar. Gör jag allt som står i min makt att hetsa på henne lite. Inte för att det krisar för mig. Utan för att det är så himla kul och se hur hon vimsar runt hemma. Piper extra mycket gör jag bara för att jag kan. Speciellt när hon verkar gå in i ett rum, och gör jag vet inte vad. Sen låter det konstigt därifrån när hon är klar och kommer ut.

Nä nu kommer hon.

Dags att lägga sig och chilla lite i solen.

Fasligt va mycket jag missar att plita ner här. För de som bryr sig kommer nu här en liten reminder list på vad vårt yrväder nu behärskar.

Folk talar om slyngel ålsern. Jag hävdar som med allt annat. Och det är att många av oss måste ha en tro på nåt vi kan anförtro oss till. Med det sagt menar jag att så må hända. Men jag tror mer på att det är en fas de går igenom vs en fostran att lära sig tygla det man har i kopplet.

Vi valde därför att skaffa ett nytt sele. Ett VGW Belt - läs mer om det på nätet! Vi är väldigt nöjda med den, samt att vi ratar alla som väljer andra mer betydligt ohälsosamma ting att tygla sin vän. Typ halti eller helstryp. Nä ursh för sånt! Känns som man har gått och blivit en jävla nörd på sitt område nu. Det är fan lite geek varning asså! Skäms!

Vi har bla övat på:

* Inkallning -

   Släpper vi honom lös kommer han när vi ropar. Nu är det väldigt         

   mycket Alfons Åberg överlag i honom..

* Klicker -

   Vi skvallrar massor! Hans intresse för andra artfränder har minskat till en

   kontrollerad nivå, en hälsosam. Han är valp och ska fortsätta få vara det. Men

   skvallra är skoj. Han får ju belöning och väljer bort att dra till mötande hundar eller

   skälla. Så kul att de gångerna vi inte är ute och "tränar" sätter han sig bestämt ner

   och tittar på det han ser, sen på mig i väntan på klick och belöning. Aj aj där matte!

* Han ska söka ögonkontakt innan han får ett 'okej' att gå in/ut -

   Han gör det medvetet, jag ber heller honom nu mera nästan aldrig om det.

   Ett varsågod till maten efter att han har satt sig UTAN ATT JAG HAR BETT HONOM!

   Wiho!

* Olika kommandon -

   Var är husse brukar jag fråga honom. Oftas i anslutning till att han ska komma. Då

    brukar han skärpa till blickan och fokuser på om han hör något. Otroligt gulligt är

    det! Sitt säger vi i princip aldrig. Han vet att sitta ska man innan mat. Mest för att

    inte blanda ihop Stå nu inför inlärning innan utställning.

* Nya miljöer -

   Snarare att han sen sist har fått träffa 2 nya människor (ja några utav

   mina vänner) En av de gillade han inte alls. Eller ja, han var högts

   mistänksamm. Tog ett bra tag innan han tyckte det var ok att man

   klappade. Aaw. Han är selektiv min lille bebis. Ej heller åkt t-bana än..

* Ensamhets träning /passivitet -

   Går super. Bortsett från en gång för förra veckan jag åkte in och

   fikade med min vän Doris. Killen möttes av ett hav av tidningspapper

   som var itu rivet. Inte ett hav direkt.. Naggat ett hörn haha! Sen vi

   kom tillbaks från semestern har han börjat tjuta och gny i bilburen.

   Efter ca: 20 min hör man paniken i hans gläfs. Trots att behoven är

   gjorda..

Ja, vad mer kan man skriva nu liksom? Äter si så där. Kan väl dels bero på värmen. Samt att det kan va dags att dra ner på ett mål.. Jo! Klo klippningen tar mig nu bara 10 min. Haha! 1 min / klo! Framsteg! Muta med godis hehe..