Queenza

Alla inlägg under september 2010

Av Sarah - 11 september 2010 19:16

Vi for ut till hundöarna denna lördag igen. Känns som det enda rätta just nu med vår lille grabb. Liten och liten - blir ju för fan 7 mån den 19:e! Gosh!


Vart inte så jättesent igår, Henrilajnen drog strax efter att vi hade käkat. Vi sällskapade ner mot tuben, köpte lite fredagsmys och otippat nog bjöd Tv4 på en schyst rulle (Pirates of the Caribbean - Black Pearl) för en gångs skull!


Efter att morgon bestyren var uträttade (läs killen tvättade och gjorde rent bokhylan + alla innehållande ting). Skönt att bokhylle görat skötte sig själv, hatar att agera Hitler här hemma. Tycker saker som är så enkla att genomför bör skötas per automatik, inte pga att nån kommer med piskan!


När vi väl kom fram till öarna.. Heter det så? Ön, en ö, men öarna? Låter lite knäppt enligt mig men jag brukar göra som jag en gång lärde mig av min skolfröken i 1:a klass. Hon var en rynkig tant och sa alltid på Svenska lektionerna Substantiv är namn på ting, så som cykel, boll och ring - Det man kan lägga en, ett eller flera framför. En ö, flera öar. Ok jag ger mig!


Prinsen var helt hejdlöst tokig där ute, även om han fram tills grindarna höll god profil. Men där inne törs jag inte berätta om. Fy så skamset! Han kuta runt i 190 blås. Lekte tafatt med de andra jyckarna. Fick nog de flesta andra där att höja på brynen. En riktig liten raket! Inte en enda gång lyssnade han på oss = fail på inkallning! Åh det fanns ju så mycket mer annat skoj än att vara sin matte och husse tilllagg. Sablans hund! Gosh! Det blir helt enkelt för mycket för vår lille grabb, han prioriterar att nosa tikar i skrevet. Mycket mer rogivande.. Haha! Nåt vi ändå är stolta över är att han inte försatt sig i knipa, utan höll leken på en bra nivå. Vi vet ju att han här hemma har en tendens att reta upp pansionererna med sitt ivriga temperament..

Av Sarah - 11 september 2010 19:00

INGA BILDER FÅR LÄMNA DENNA BLOGG!!
Alla bilder och allt material på denna blogg är upphovsrättsskyddat.

Bilderna är tagna med Nikon D90 samt Nikon NIKKOR AF 50 mm objektiv

(klicka på bilden välj "next" för att komma till nästa bild "X" för att stänga ner)



Här är en stubbe..

..alldeles innan


 


Herren på täppan klev upp..

..och kände sig heroisk


   


Tills han fick syn på..

..2 jrt doggisar och kände att han behövde försvara sin tron


    Prinsen segrade och tron kunde lämnas obevakad..

..istället passade jag på att ta lite höst pic's

  

Det är så otroligt vackert ute på Drottningholm!


       


Sen fanns det inte tid till att kika in i sökaren..

..utan hålla uppsikt på vår raket


   


   


 

Av Sarah - 10 september 2010 12:08

Dagarna går veckor blir till år. Nu är det fan höst. 3 månader sen är det jul - kul! Hatar mörkret, kylan, att träden tappar sina löv, man måste snart ha lager på lager för att slippa frysa ihjäl.


Ena sidan av mig säger att jag vill pynta hemmet till det yttersta, medan min andra bara bojkottar allt som rör traditioner och dyl. Varför är det alltid samma visa varje år. Varje år lovar jag mig strängt och hederligt att detta blir min sista vinter i kalla Sverige, nästa år ska jag steka i solen med en paraplydrink. Varför har jag inte uppnått mitt mål, min önskan?


I vinter har vi en planerad skidresa upp till Åre, kan bli skoj, kan bli förjävligt. Ja, tyvärr så är jag sådan. Splittrad. Hatar att bestämma saker så långt innan, vill liksom ibland lämna nån lucka öppen för bättre förslag. Ja typ sån är jag. Vi ska i vart fall dit med svärmor, killens syskon, killens morbror (som är lika gammal som hans lillebror - invecklat?) och hans fästmö. Och så Prinsen såklart!


Jag vet, och jag känner mig själv så jävla väl, att det är lätt under sommarns stekheta dagar längta till snön och kylan. Måste vart så. Nåt annat svart har jag inte på det. Hade hellre legat i solen som sagt.. Men nu är det bestämt, och det är bah och hänga på. I värsta fall får jag ockupera bastun och servera mig själv paraplydrinkar iförd solglajor och strandmössa!

Av Sarah - 9 september 2010 14:10

Förstår mer och mer folk man har hört prata om trotsåldern, vissa menar på att det bara är ett förmänskligat påhitt och existerar ej i hundarnas värld. Men jag är beredd att bestrida den felaktigheten när det kommer till våran jycke! Han är som tonåringar är när de är värst!


Han trilskas bara när vi är ute. Allt han ser allt han hör måste han boffa eller skälla på. Ibland lite extra för att försäkra sig om att det han fått syn på är heeelt ofarligt. Får vi ett hundmöte brukar jag knalla på som vanligt och gå så att mitt möte passerar vänster om mig (har hunden på till höger om mig). Ibland låter vi honom hälsa, ibland inte. Jag har märkt att detta är en fas han har vart i förut, men nu är det snäppet värre. Där i mellan måste det ha vart en s.k lugn period.


Är han trött sista rundan ska allt han ser in i munnen - ren protest! Har vi gått klart vår runda avslutar han med att sätta sig på stjärten och blir sittandes där - i väntan på bättre tider eller nåt - samma sak där: Ren protest, vill vara ute mer..


Hemma funkar det mesta bra, han har fått för sig att inte lyssna och göra det vi förväntar honom att göra på stört. Det är lite manãna manãna a la Alfons Åberg över honom. När det vankas mat kommer han bara på stört om han är hungrig (har fortfarande fasta tider för alla 4 mål) oftast tittar han på maten och sen på oss, går iväg, kastar en blick på oss igen (ungefär som - ska jag äta den här maten igen) Efter som att det inte kommer varje gång hans ska äta har vi inte brytt oss om att göra nåt åt det, mer än att skoja till bitarna lite - kastar ut några kulor på golvet så får han nosa upp dem - det brukar funka för att få igång honom att äta - För lek är ju skoj!


Sen har vi det här med att han ska nosa på allt. Oftast märks detta tydligt om vi är på en ny plats - eller om det var ett tag sen sist vi var där. Igår var jag i stan, där finns det miljoners miljoners stolpar, hörn, träd, husväggar you name it! Hela stan är trollbunden av dofter han inte kunde motstå. Haha! Måste ju bli snurrigt i huvudet av alla nya intryck han nosar in sig..


I helgen tänkte vi åka ut till Hundöarna - han behöver socialisera sig mer - och framförallt bli bättre på att lyssna på oss och inte leka ta fatt med alla andra hundar - för att sen springa mot oss och med svansen mellan benen när de jagar honom..



Vi älskar vårt lilla bustroll över allt annat, men aldrig hade jag kunnat föreställa mig att en hund kunde bjuda på så här många egenskaper! Snart kan man ju inte skylla ifrån sig på att han är en valp (som gör som valpar gör)


Skrev detta i ett inlägg på vovve.. Men insåg att jag missat 2 saker!


Dels skvallerträningen - funkade jättebra ett tag, nu hör han varken eller ser oss. Kanske borde ta upp den träningen igen.. Skälliga hundar är ouppfostrade hundar enligt mig. Klart som korvspad att en hund ska få skälla, men det finns gränser. En glad hund får gärna skratta!


Sen klo klippningen - tillbaks till ruta 2! Han spjärnar emot, vrider sig, gör allt utom att bita eller morra för att ta sig loss. Märks tydligt att han har blivit starkare inte bara fysiskt utan också mentalt. Det går inte att lura honom med godis längre. Får fundera ut nåt lämpligt. Vi har ju det som rutin annars med honom, att ha han på rygg i knät. Funkar utmärkt. Det är bara när det vankas kloklippning som han trilskas. I det här läget hade jag önskat mig en större hund att arbeta med, en som inte slinker ur ens grepp lika lätt! Haha!


Nytt är att vi ska sätta honom dagis! Bokade ett besök, och fick tid nästa fredag! Spännande!



  

Av Sarah - 9 september 2010 13:45

INGA BILDER FÅR LÄMNA DENNA BLOGG!!
Alla bilder och allt material på denna blogg är upphovsrättsskyddat.

Bilderna är tagna med Nikon D90 samt Nikon DX 18-105 mm VR objektiv

(klicka på bilden välj "next" för att komma till nästa bild "X" för att stänga ner)


Prinsen slumrar sött!


 


1 leksak som ej piper

&

1 aktiveringsboll


 

Av Sarah - 9 september 2010 12:37

I stället för Hall of fame.. Började måndagen med att missa ett jätteviktigt möte på ams. Ja, man ska helst inte missa sina tider där, då blir man av med sin ersättning.


Vaknade ju rätt sent den där måndagen.. Gick dit i tisdags och skrev in mig på nytt..


Igår hade jag återbesök på hörselkliniken. Mycket riktigt var det så som jag hade befarat. Tinnitus och hörselnedsättning är vad jag har. Jippie! Skönt att jag tog tag i skiten direk, istället att jag gjorde som jag brukar - skita i saker tills det är försent.. Så nu är jag remitterad till KS för rehabilitering - där man får tips och råd hur man lär sig leva med det och hantera sin vardag. Precis vad jag behöver! Sen lär jag nog pröva ut en hörapparat. Ja, jag säger då det! Mycket ska man behöva vara med om. Gud måste verkligen hata mig! Killen fick följa med som moraliskt stöd, inte för att jag behövde det så, mer för hans skulle - att han kunde få ge sin version av hur han upplever det.


Tur nog hade jag en trevlig liten tillställning som väntade efter besöket. Åkte hem till Rebecca, käkade frulle och tog jycken på en långis på Öfvre Östermalm - Så schangtilt! Snackade strunt på hennes balkong, tog en till promenad, kollade lite film, handlade käk, lagade mat, åt upp den, fick en smoothie - nu är jag fräslt!Måste bara ha en blender. Ska bara bearbeta killen lite mer, så ska vi också ha en snart!


Idag då.. Vaknade och for upp som ett skott! I vanliga fall brukar jag dra mig nån kvart innan jag kliver upp. Kom och tänka på att jag behövde åkta till ams för att verifiera mina intyg/betyg. Gah! När ska detta inneffektiva sätt de jobbar på ta slut? Ringde kundtjänst och frågade om jag inte lika gärna kunde mejla mina dokument.. Jo det borde jag ha gjort, men inte värt att riskera ett nej.. Hopp i kläderna och iväg.


I morn då. Ja då kommer Henrilajnen hit. Det blir chill. Säkert en massa playstation om jag känner honom rätt. Men kul.


Lördag då. Hundöarna. Va så kul sist, även om Prinsen kanske var lite väl bjäbbig.. Övning ger färdighet.


Söndag då.. Då bär det av till Västerås. Valpträff - Som jag har längtat!

Av Sarah - 7 september 2010 15:53

Japp! Jag har gått och dragit på mig ytterligare ett beroende!


Och så här jävla bra är jag!


 

Slå den om du kan!

Av Sarah - 6 september 2010 01:16


Jahapp, då var det dags igen då (som så många andra sömnlösa nätter) att försöka besegra mitt inre trötta sinne till att få det yttre vakna att samspela..


Bara för att jag inte skriver var dag om hur pass illa det är att leva med tjutet i örat, betyder det inte att så är fallet. Tvärtom! Det är outhärdligt! En pers att få vardagen att fungera, sköta de sedvanliga sysslorna med humöret i behåll. Att vara en tillgiven och loving person och flickvän är numera allt annat än lätt. Det har nu gått över 1 månad. I en fucking jävla månad har jag gått med tjut i örat.


Tur är väl det att jag har mitt återbesök på öronkliniken i veckan. Inte för att jag har några hoppfyllda tankar kring det. Jag har nog sen besvären kom bestämt mig för vad det är för slags åkomma jag råkat ut för. Nämligen tinnitus! Grattis! Jo man tackar!


Rent ut sagt en skit grej o ha! Finns alltid de som har det värre, och ja, det finns de som har det bättre med. Det sjukaste av allt är att människan som art är tamefan aldrig nöjd. Innan tjutet var jag nöjd då tro? Nä, fanns säkert miljoner utav ting som kunde förbättras. Och faktum är nu att jag i dagens läge leker med tanken och önskar att jag levde i det förgångna - tiden innan tjutet.


Jag är less på att inte kunna få somna in i samma ögonblick som min sambo, det är med ångest i hjärtat jag lägger mig i sängen, ser på hur han somnar in och hamnar i drömmarnas värld, det är med ilska och irritation jag drar täcket upp över hakan, det är med frustration jag tar fram och spelar de redan sönder spelade spelen i mobilen, det är en hopplös och ohållbar situation jag lever i och utsätter mina nära för. Och för mig är en god natts sömn det viktigaste av allt efter föda. Då kan ni säkert förstå vilket moment 22 jag tvingas leva i.


Ingen är den andra lik sägs det. Må hända i många fall, och i just mitt fall så är det så att får jag inte de timmars sömn min kropp och knopp behöver för att funka - ja då kan ni nog också räkna ut vad det ger för resultat på humöret. Ständigt störd av tjutet. Ständigt trött. Tack och lov har jag hunden som driver mig ut ur huset.




Tacka fan för det!


twitter

RSS

Presentation


Livet efter döden. Hur hittar man tillbaka i vardagen efter något så fruktansvärt som att mista sin mamma?

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3 4 5
6 7
8
9 10 11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21 22 23 24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2010 >>>

Bloggar jag läser

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards